Har funderat en del sista tiden på det här med folkhälsa och alla initiativ omkring folkhälsopolicys, inte minst från landsting och kommuner.
Där nämns arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, rökning, alkohol- och drogmissbruk, säker sexualitet, kartläggning och förmedling av kunskap
om samband mellan levnadsvanor och hälsa, stödja utvecklingen av goda levnadsvanor hos barn och ungdomar, skapa förutsättningar för goda
levnadsvanor ska förbättras – ohälsa pga livsstil ska minska, ja man kan fortsätta läsa om massor med policys, mål och initiativ till bättre
folkhälsa. Hittar däremot inte ett ord om något initiativ till att minska våldet i samhället. Att minska antalet våldsskadade som börjar
bli en av de större patientgrupperna på akutmottagningarna talar väl sitt eget språk. Vi har fler våldsskadade än blindtarmsinflammationer,
fler än antalet hjärtinfarkter (då har SÖS flest hjärtinfarktpatienter i hela landet), fler våldsskadade än diabeteskomplikationer på
akuten osv. Är inte våldsskador ett folkhälsoproblem då? Ja, jag tycker då det, att ha en trygg vistelsemiljö, stadsmiljö,
boendemiljö borde väl vara lika viktigt som att ha en trygg arbetsmiljö. Visst ger rökning och alkoholmissbruk skador på sikt,
men det gör ju ett ständigt stigande antal våldsskadade och våldsdödade också!
Skall ett effektivt folkhälsoarbete bedrivas så måste vi väl också ha med att få folk att reagera mot att vissa människor löser
konflikter och skapar sig tillfällig respekt med hot och våld. Att ta ställning mot våld människor emellan är väl ändå en otrygghetsfaktor
som spelar in på hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Bara vetskapen om att en kvinna/flicka i vårt lilla land våldsdödas var 14:e dag året
om likadant senaste 20 åren borde väl vara tillräcklig information för reaktioner och ställningstaganden och förebyggande verksamheter
även från samhällets sida inte bara från folkrörelser! Att det sedan våldsdödas ytterligare ett hundratal personer fullkomligt i
onödan späder ju bara på vikten av mångsidigt antivåldsarbete på alla nivåer.
Precis nu tittar jag på statistiken från 1 juni fram till idag den 11 juni kl:
07.00 så har vi 56 våldskadade på SÖS akutmottagning som är min arbetsplats. Av dessa så är
19 personer under 20 år, ner till 13 år (under 15 år skall egentligen uppsöka en barnakutmottagning).
Av de 56 våldsskadade så är 28 skallskadade. Hur många gånger har jag inte sagt att kroppen är så sårbar,
att en 17-åring med en hjärnblödning inte är friskare än en 70-åring med stroke! Att skallskador med hjärnblödning
är den vanligaste orsaken till våldsdöd! 3 ungdomar inkommer med livshotande tillstånd, 1 knivskadad och 2 skallskadade.
Journalanteckningarna innehåller information om flera gärningsmän på båda skallskadade, skadorna åstadkommits med slag av
trubbigt tillhygge samt sparkar. Sparkskador har gått upp från 7% 1998 till 49% 2005, otroligt! Ändå är den här sanningen,
bara på 11 dygn och bara på en akutmottagning……!!! Av totalantalet så är 3 personer knivskadade 32,33 och 24 år. Av samtliga
56 våldsskadade så är 7 flickor. Då är relations- och kvinnomisshandelsfall borträknade, så det är bara från s.k. gatuvåld där
man inte känner gärningsmannen/männen. De flesta flickor våldsskadade av andra flickor och 1 i ett gruppslagsmål.
Ja, lite fakta från min arbetsplats senaste 11 dygnen, det övertygar mig bara att om något är ett folkhälsoproblem och behöver
både förebyggande insatser och resurser så inte ligger våldsskador sist i en skala. Människor, goda som onda, alla går att beröra,
påverka, vi inom RAV använder det som ett initiativ för att åstadkomma en förändring ffa bland attityderna hos både ungdomar och
medmänniskor. Attityder tror vi är en av de tyngsta orsakerna till att våld uppstår, sen kan ju attityder innehålla hur många
ingredienser som helst därför blir detta samhällsproblem så otroligt komplext och kräver insatser från mängder av aktörer. Men
samhället får inte bara förlita sig på frivilligorganisationer och folkrörelser utan måste även ta ett stort egenansvar för en
sådan folkhälsofara som våldet orsakar!
Det får bli mitt månadsbrev så här i junimånaden. En liten påminnelse till dig som är intresserad av att se filmen
”Res dej inte” som jag hjälpt till med en del så kommer den att visas på kanal 1 o 24 nu på söndag, den 13 juni. Kl: 16.30 och 23.15.
