Advokaten erbjuder juridisk rådgivning och biträder klienter inför och under rättegångar. För att ha titeln advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För medlemskap krävs minst juristexamen och 3 års praktiskt juridiskt arbete. Under utbildningstiden är titeln biträdande jurist. Innan Advokatsamfundet beviljar medlemskap görs en lämplighetsprövning av den sökande. Alla blir inte antagna och vid handlingar som bedöms ara oetiska kan en advokat bli fråntagen sitt medlemskap.
Beslut om anhållande fattas av åklagare och innebär ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för brott. Förutsättning för anhållan är att brottet är så allvarligt att det finns skäl för häktning, eller att ytterligare utredningstid krävs. Vid behov av längre tids frihetsberövande ska åklagaren ansökan om häktning hos domstol, senast tredje dagen efter anhållan.
Den som har bevisbördan är den som måste bevisa att ett påstående är riktigt. I ett brottmål har åklagaren bevisbördan för att den tilltalade har begått det aktuella brottet. I Sverige är beviskravet i brottmål högt ställt. Åklagaren ska bevisa den tilltalades skuld bortom rimligt tvivel för att åtalet ska leda till en fällande dom. Anser en domstol att tillräcklig bevisning saknas ska personen frikännas.
När någon avlidit ska personerna som ingår i dödsboet göra en bouppteckning. Bouppteckningen är en lista över den avlidna personens tillgångar och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Det är möjligt att ansöka om förlängd tid hos Skatteverket.
Ett brott uppstår när någon begår en handling som kan straffas enligt lag. När brottet ska tas upp i domstol heter det brottmål.
Om gärningsperson är okänd, eller om dömd gärningsperson inte kan betala ut skadestånd, kan personen som utsatts för brott söka brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Detta kan ske även om förundersökningen läggs ner och inget åtal väcks. En förutsättning för utbetalning är att den brottsutsatta inte har en privat försäkring som täcker beloppet. Beslut om brottsskadeersättning går att överklaga. Det finns gratis hjälp att få från exempelvis polis, åklagare, brottsofferjourer och Brottsoffermyndigheten.
Dråp är ett brott som innebär ett avsiktligt dödande där omständigheterna gör att det anses som mindre grovt än mord. Det kan handla om att offret hotat eller misshandlat gärningspersonen. Straffet för dråp är fängelse lägst sex och högst tio år.
Dödsboanmälan är en enklare variant av bouppteckning och upprättas då det saknas tillgångar i dödsboet. Ansökan om dödsboanmälan görs till socialtjänsten i aktuell kommun och Skatteverket förvarar sedan dödsboanmälan. Grundregeln är att dödsboanmälan görs inom två månader efter dödsfallet.
Den som begått ett brott kan dömas till fängelse. Strafftiden varierar mellan 14 dagar och livstid, beroende på brottets allvarlighetsgrad. Vanligtvis påbörjas verkställigheten av straffet senast tre månader efter det att domen inte längre kan överklagas.
En förundersökning är en polisutredning som inleds när det finns misstanke om brott. Beslut att inleda en förundersökning fattas av polis eller åklagare. Syftet är att utreda om ett brott begåtts och vem som kan vara gärningsperson. Utgångspunkten är att sekretess råder för uppgifter som ingår i förundersökningen. Åklagaren offentliggör förundersökningen i samband med att väckt åtal. En förundersökning kan läggas ner när bedömningen görs att ett brott inte går att bevisa, eller det inträffade inte är brottsligt. En överprövning kan göras till polismyndigheten eller åklagarkammaren där beslutet tagits.
Förundersökningsledare är utbildad polis eller en åklagare och styr förundersökningen. Under frihetsberövande, vid ungdomsbrottslighet, eller vid misstanke om grova brott såsom mord, är förundersökningsledaren alltid en åklagare.
Förundersökningsprotokoll är en sammanställning av det som framkommit under förundersökningen och som är av vikt för att kunna bevisa att ett brott har begåtts och av vem. Utifrån det som framkommer i förundersökningsprotokollet tar åklagaren beslut om åtal. Åklagaren väcker åtal genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten.
En person som misstänkts ha begått brott kan placeras i häkte i avvaktan på att åtal väcks och dom meddelas. Endast domstolen har rätt att besluta om häktning. Det skall finns skälig misstanke eller, för längre häktningstid, sannolika skäl för att den misstänkte begått aktuellt brott. Som huvudregel krävs även att påföljden för brottet är fängelse ett år eller mer. Det ska därutöver finnas risk att den misstänkte avviker, stör förundersökningen eller begår nya brott. Ett häktesbeslut omprövas senast var fjortonde dag. I Sverige finns ett riktmärke att ingen får vara häktad längre än nio månader.
Hovrätten (HR) tar som andra instans upp tingsrättsdomar som överklagats. I Sverige finns sex hovrätter med olika upptagningsområden. De som dömer brottmål i en hovrätt utgörs av tre juristdomare och två nämndemän. Hovrättsförhandlingen är vanligtvis kortare än tingsrättsförhandlingen då förhör och vittnesmål finns via videoinspelning och ofta genomgås av domarna utanför förhandlingstid.
Huvudförhandling är ett annat ord för rättegång och innebär en process där ett brottmål avgörs i domstol.
Överklagan av en hovrättsdom görs till Högsta domstolen. Det krävs alltid prövningstillstånd, vilket endast beviljas om målet är av betydelse för bedömningar i andra mål, dvs. har så kallat prejudikatintresse, eller om det finns synnerliga skäl för prövning.
När överklagantiden har gått ut, har en dom eller myndighetsbeslut vunnit laga kraft och kan därmed verkställas.
Livstidsstraffet används endast vid de mest allvarliga brotten, framför allt vid mord. När domstolen dömer till livstids fängelse innebär det fängelse på obestämd tid. En livstidsdömd person kan efter 10 år av verkställigheten ansöka om att få straffet tidsbestämt. En sådan ansökan görs till tingsrätten i Örebro. Om tingsrätten väljer att tidsbestämma straffet, får straffet inte vara kortare än 18 år. Vid avslag kan ny ansöka göras efter ett år.
Någon som avsiktligt berövar en annan person livet ska dömas för mord. Lägsta tidsbestämda straffet är 10 och högsta är 18 år. Domstolen kan även utdöma livstid.
Målsägande är den person som har blivit utsatt för ett brott eller har lidit skada av ett brott. Vid ett våldsbrott med dödlig utgång utgörs målsäganden av den avlidna personens anhöriga, såsom make/maka, barn, föräldrar och syskon.
Målsägandebiträde, oftast en biträdande jurist eller advokat, ska presentera målsägandens intressen och utgöra ett personligt stöd under förundersökning och vid rättegång. En viktig arbetsuppgift är att föra målsägandes talan gällande skadestånd (enskilt anspråk). Ett målsägandebiträde blir ofta aktuellt när någon utsatts för allvarligare våldsbrott eller övergrepp. Målsäganden har rätt att önska målsägandebiträde, i annat fall utses målsägandebiträdet av domstolen. Är målsäganden inte nöjd tar rätten beslut om huruvida det finns särskilda skäl för ett byte. Målsägandebiträdet får sin ersättning av staten. En del av kostnaden kan i vissa fall betalas av den som döms för brottet. Vid avslutad tingsrättsförhandling upphör målsägandebiträdets uppdrag. Vid en eventuell hovrättsförhandling görs en ny bedömning av om målsäganden är berättigad till målsägandebiträde.
Regeringsformen som är svensk grundlag klargör att domstolar ska vara opartiska och beakta allas likhet inför lagen. I brottmål innebär objektivitetsprincipen att åklagaren ska agera neutralt och även presentera bevisning som är till fördel för den tilltalade. En person ska oavsett gärning få en rättvis rättegång.
En offentlig försvarare, vanligtvis en advokat, förordnas av domstolen och får betalt genom allmänna medel. En offentlig försvarare företräder och stödjer en person som är misstänkt för brott. Förordnandet sker om det är fråga om ett allvarligt brott eller den misstänkta personen är mycket ung.
I Sverige gäller en så kallad oskyldighetspresumtion som i korthet innebär att misstänkta och tilltalade behandlas som oskyldiga fram till en fällande dom.
Permission betyder att en intagen vistas utanför anstalten under en viss tid, ibland med kriminalvårdspersonal ibland ensam. Vissa intagna måste anmäla sig till kriminalvården eller polisen under utevistelsen. Ofta finns en plan för permissionen såsom sjukvårdsbesök eller träff med familjen. Syftet med permission är att bryta isolering samt för återanpassning i samhället. Permission är ingen rättighet och en ny bedömning om lämplighet görs vid varje ansökan. Målsägande kan välja att få information om när en permission ska ske.
En rättegång är ett sammanträde i en domstol där det bestäms om den som är misstänkt för ett brott ska dömas för brottet eller inte. Det kallas för att domstolen prövar åtalet. Om domarna kommer fram till att den tilltalade är skyldig till brottet, bestämmer de bland annat också vilket straff den tilltalade ska få och om målsägandens rätt till skadestånd.
Skadestånd är pengar som den dömde ska betala till målsäganden. Ersättningen består av olika delar såsom kränkningsersättning, sveda och värk, inkomstförlust, utlägg och sakskada. Underlag från exempelvis resor till/från sjukhus, begravningskostnader m.m. kan användas när skadeståndet begärs. För att få skadestånd måste målsäganden kräva det senast vid rättegången. Åklagaren ska informera målsäganden om summan som går att kräva och framföra kravet under rättegången om målsägande önskar det. Kan gärningsmannen inte betala det skadestånd som domstolen utdömt, kan Kronofogden kräva in skadeståndet. Uteblir betalningen ändå, kan ansökan om brottsskadeersättning göras via försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten.
Tilltalad är den person som är åtalad i målet, dvs. den som enligt åklagarens uppfattning har gjort sig skyldig till det aktuella brottet. Under förundersökningen, innan åklagaren väckt åtal, kallas den tilltalade för misstänk.
Det normala är att frigivning från fängelse sker efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats, så kallad villkorlig frigivning. Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp eller avbrytas vid misskötsamhet.
Vållande till annans död är ett brott som innebär att någon orsakar en annan persons död genom oaktsamhet. Om brottet bedöms som ringa kan påföljden stanna vid böter, i annat fall är straffskalan fängelse i högst två år. Om brottet bedöms som grovt är straffskalan fängelse lägst ett år och högst sex år.
Ett yrkande är en begäran om något. I ett brottmål yrkar exempelvis åklagaren ansvar för brott avseende den tilltalade.
Åtal är åklagarens påstående om att ett eller flera brott har begåtts. Åtal väcks vid domstol genom att åklagaren skickar in en stämningsansökan till tingsrätten där brottsbeskrivning, bevisunderlag och misstänkt gärningsperson framgår. Målsäganden informeras om att åtal väckts och tidpunkt för huvudförhandling (rättegång).
Överklagande innebär en begäran att högre instans prövar en dom eller ett myndighetsbeslut. Tingsrättens dom kan överklagas till Hovrätten och Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen. Den tid inom vilken ett överklagande ska ha kommit in till beslutsmyndigheten eller domstolen framgår av beslutet eller domen.
Hej, jag heter Ewa-Britt Gabrielsen och är från Gävle. Jag är mamma till Marcus som helt oprovocerat sparkades ihjäl på Kungsgatan i Stockholm den 5 maj 2005. Marcus avled den 7 maj utan att ha vaknat upp efter de massiva sparkar han fått mot sitt huvud.
Marcus var vår ende son och i september samma år skulle han ha fyllt 30 år. Alla Marcus framtidsdrömmar, och även våra, totalkraschade på en sekund. Min man Oddvar och jag bestämde tidigt att göra något för att försöka hejda detta totalt meningslösa våld som pågår i vårt samhälle.
Marcus sa alltid att man skulle lägga energin på bra saker. Det har vi försökt göra genom att vara ute i skolor och berätta om vad sparkar och slag kan få för följder. Tyvärr avled Oddvar i november 2009. Jag kommer att fortsätta med vårt arbete i mån av tid och ork.
Föreläsningen består av en bildpresentation av Marcus där man får lära känna honom medan jag berättar. Efter det följer ett bildspel med musik från platsen där allt hände och fram till domarna som avkunnades. Sist spelas en sång som Marcus bästa barndomsvän skrev den natten när han fick reda på vad som hänt. Efteråt får man ställa frågor. Föreläsningen tar cirka 60 till 90 minuter.
